ÄLSKLING, VI SKA ALLA EN GÅNG DÖ.

Den där pojken jag aldrig kände 
Som gick på gator jag aldrig såg 
Och tänkte tankar jag aldrig tänkte 
Under ett tunt och flygigt hår 
Och alla känslor slog och sprängde 
Hela vardagen full med hål 
I en tid då inget hände 
I en stad som alltid sov 
Men älskling, vi var alla en gång små 
Ja, vi var alla en gång små 
Ja, vi var alla en gång små 

Jag kastar stenar i mitt glashus 
Jag kastar pil i min kuvös 
Och så odlar jag min rädsla 
Ja, jag sår ständigt nya frön 
Och i mitt växthus är jag säker 
Där växer avund klar och grön 
Jag är livrädd för att leva 
Och jag är dödsrädd för att dö 
Men älskling, vi ska alla en gång dö 
Ja, vi ska alla en gång dö 
Ja, vi ska alla en gång dö 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0